HVA ER MEST KLIMAVENNLIG PÅ KAFFE - (KUMELK, HAREMELK ELLER ERTEMELK?

En kaffetår är bland det vanligaste en svensk tar sig. Det är ett nöje, en livsstil och kan ge en stunds avkoppling. Artikeln Klimatpåverkan från kaffe – är kaffe klimatsmart? visade att du kan även ta en kopp med någorlunda gott samvete - att kaffe är till och med lite bättre för klimatet än många andra drycker. Ett påstående som lyftes från den artikeln var dock att många har mjölk till kaffet, och mjölk har sex gånger så högt CO2-utsläpp än själva kaffet. Vad är det egentligen som gör att mjölk har så pass högt utsläppt? Det kommer vi titta närmare på samtidigt som det kommer en jämförelse med klimatsmarta substitut, som även kan vara miljövänliga.

MJÖLKEN SOM MILJÖ- OCH KLIMATBOV

Mjölk har i princip alltid samma grad av klimatpåverkan, oavsett om den är producerad på ett ekologiskt miljövänligt eller konventionellt sätt (källa). Forskning från SLU visar att den höga klimatpåverkan från mjölk beror till stor del på korna själva som släpper ut större mängder metangas i atmosfären. Även lagring av gödsel och produktion av fodret bidrar till utsläpp av växthusgaser. Boskap är dessutom en av de största orsakerna till skogsskövling, främst för att kunna inhysa djuren men också för att odla det foder korna äter. I jämförelse med vegetabiliska mjölksubstitut påverkar de landområden på ett betydligt mindre sätt.

När det kommer till världens utsläpp av CO2 står livsmedelssektorn för minst en fjärdedel varav kött- och mejeriprodukterna för 60% av denna del. En forskning från Oxfords universitet visar att det går det att göra smartare klimatval med vegetabiliska produkter då ett glas mjölk producerar i genomsnitt nära tre gånger så mycket växthusgaser. Utöver vad som redan nämnts som nackdelar med boskapsuppfödning kan vi lägga till försurning och övergödning av hav, sjö och vattendrag samt vattenbrist.

Genom att producera vegetabiliska livsmedel, istället för animaliska, frigörs mark på gården. Att istället nyttja marken till exempelvis bioenergiproduktion kan minska klimatpåverkan för samhället i stort.

VEGETABILISKA ALTERNATIV

Det finns ingen statistik över den totala försäljningen av växtdrycker i Sverige. Enligt SVT stod 2017 vegetabilisk mjölk för nästan 6% av all den mjölk som konsumeras i Sverige rent genomsnittligt.  Enligt Matlust motsvarar vegetabiliska mjölk­alternativ 5% av mjölkförsäljingen men ökningstakten har varit 20­–30% under året. Bland alla vegetabiliska mjölkprodukter är havredryck den mest populära med minst två tredjedelar av försäljningen.

När det kommer till ekologiska jämförelser mellan dessa produkter handlar de relevanta faktorerna om odling, processering och transport då paketering, distribution och restprodukter är likgiltiga bland dessa typer av drycker.

Näringsinnehållet skiljer sig mellan vegetabiliska mjölkalternativ. För protein har havredryck 0,4-1% protein, mandel 0,5% och ärtdryck har 2% (källa). Detta att jämföra med komjölk som ligger runt 3,5% (källa). Fett- och energiinnehållet är också mindre för de vegetabiliska dryckerna men har å andra sidan nyttig vegetabilisk olja. För resterande näringsinnehåll försöker alternativen att hålla sig så nära den vanliga mjölken och därför är proteinet den största skillanden. Det är dock bra att känna till att proteinintaget ändå är väl över rekommenderade nivåer för oss som bor i i-länderna.

VATTENSNÅL HAVREDRYCK

Ett av de största mjölkalternativen idag är havremjölk, eller havredryck som det officiellt heter. Här är Oatly helt klart den mest kända sorten, men det finns många andra också. För att producera 1 kg havredryck krävs 0,2 kg skördat havre och 0,035 kg rapsolja. Det ger en fetthalt jämförbar med svensk komjölk (4,2% direkt från spenarna) med en proteinhalt på 1% (källa). Liksom många vegetabiliska mjölkprodukter kräver det mycket energi för att omvandla havre till mjölk. Fördelen med havret är att det avger lägre CO2-utsläpp än de andra alternativen och kräver färre mängder vatten. Det krävs exempelvis sex gånger mer vatten att odla mandel än havre.

Oatly livscykelanalys från 2013, där en liter UHT-pastöriserad havredryck, från produktion till konsumtion, ger ett uppskattat utsläpp på 0,4 kg CO2. Av dessa utsläpp kom 29% från fabriken placerad i Landskrona, 20% från odlingen, 17% från hemtransporten, 16% från förpackningen och resterande 18% från kvarnen, övriga transporter, butiken, grossist och konsument (källa). Enligt Oatly är det svenska genomsnittet runt 8% högre än det havre Oatly producerar.

PROTEINRIK ÄRTDRYCK

Ärtdryck för att ha i mjölk är en relativ ny förekomst. Sproud är det märke som är starkast här i dagsläget. Men ärtor har vi haft länge i Sverige. Ärtan har varit en viktig basföda under hundratals år. Den innehåller flera aminosyror som är viktiga för vårt immunförsvar, våra ben och muskler. Ärtdrycken har tillräcklig med kalcium och omega-3 att konkurrera med mjölken och skulle du välja en osötad variant, trots dess något krit-aktiga smak, så har den en bråkdel så mycket socker som mjölken.

Ärtdryck så som Sproud ger enbart 0,3 kg CO2-utsläpp och kräver relativt liten odlingsyta utan att behöva förlita sig på konstbevattning (källa). Faktum är att ärtodling, precis som med havredrycken, kräver sex gånger mindre vatten än exempelvis mandeln. För att utvinna proteinet pressas ärtorna, torkas, vattensköljs och spraytorkas i flera steg, utan att behöva några kemiska lösningsmedel.

VEGETABILISKT BÄTTRE ÄN VANLIG MJÖLK FÖR KLIMATET

Slutsatsen är att vill du ha ett klimatsmart kaffe och du ska dricka den på något annat sätt än rent kaffe, så är vegetabilisk dryck bättre att ha i som mjölk. Vi själva tycker att ärtdryck faktiskt är det bästa - både för dess mindre påverkan än havredryck, men också för det är godare. Ärtdryck går även väldigt bra att skumma, på ett sätt som lättare ger ett fint skum, det så kallade mikroskummet, än havredryck.

Hur går dina tankar kring detta med att ersätta mjölk? Är det värt att testa på dessa alternativ eller skulle det gå att undvika använda mjölk till kaffet alls? Om du vill vara mer klimatsmart, vill säga.